Flera förutsättningar gäller för att läkemedel ska göra nytta. De ska täcka ett befintligt medicinskt behov, vara av god kvalité, finnas tillgängliga för dem som behöver dem samt inte minst så ska de användas på rätt sätt. Ofta är det den sista förutsättningen som är sämst uppfylld. Patienterna är inte följsamma till medicineringen. Bristen på följsamhet leder till misslyckad terapi, onödigt lidande och sjukdom samt stora kostnader.

EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro.

Följsamheten vid långtidsmedicinering har beräknats vara runt 50 % och siffran faller ytterligare vid asymtomatiska sjukdomar. I Sverige uppskattas omkring 250 000 personer ha typ 2-diabetes, vilket omfattar omkring 90 % av alla diabetes patienter. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till läkemedelsordinationerna för orala medel mot diabetes hos en grupp bestående av 50-59 åriga individer. I studien är följsamheten beräknad som den procentuella andelen av patienterna som köpt ut minst 80 % av ordinerad mängd av läkemedel. Med hjälp av expeditionsdatum, uppgifter om antalet uttagna tabletter och dosering beräknades om mängden uttagna tabletter skulle räcka fram till nästa uttag.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst 350 000 människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting.

Syftet är att undersöka hur många expedieringar av klopidogrel som gjorts till patienter som ordinerats lågdos-ASA minst en gång på recept under år 2006. Detta görs för att få fram andelen av klopidogrel i förhållande till övriga perorala antikoagulantia i de olika länen/regionerna och i åldersgrupperna 45-64, 65-74 och 75 och äldre. Materialet är hämtat från Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum och innehöll alla receptexpeditioner som gjorts till individer med minst ett recept utköp av lågdos-ASA under år 2006 och var uppdelat på län/region, ATC ? kod, kön, åldersgrupper, antal recept expeditioner och DDD. Resultatet visar att klopidogrel har 2,2 % av totala antalet expeditioner och att åldergrupp 45-64 är de som har störst andel klopidogrel.

God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Bakgrund Sverige har omkring 350 000 diabetiker vilket motsvarar ca 4 % av befolkningen. Randomiserade studier har visat betydelsen av god glykemisk kontroll och strikt blodtryckskontroll. Det verkar som att mer är att vinna på lägre blodtryck vid diabetes än hos andra hypertonipatienter. Blodtryckkontrollen kan utövas med olika farmakologiska behandlingar, patienter med njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom kan t e x ordineras selektiva betablockerare. Syfte Att studera prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker och hur försäljning skiljer sig mellan de olika landstingen i Sverige.

Övervikt och fetma har ökat lavinartat bland barn och ungdomar de senaste 25 åren. Fetma medför både fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen och de löper även en stor risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder. Prevention av övervikt och fetma är därför av högsta vikt. Forskning och olika studier kan bidra med utveckling av behandlingsmetoder, hitta nya orsaker och samband till varför fetma uppstår. Syftet med denna studie var att utvärdera om det finns samband mellan RQ-BMR (respiratorisk kvot, basalmetabolism), antropometriska mått och kroppssammansättning hos överviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-13 år.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen.

Diabetes mellitus är en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnämnda är vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen påverkar patientens livsstil och det krävs mycket egenvård med glykemisk kontroll som mål. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer på både mikro- och makrovaskulär nivå. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 är i första hand ändrade kostvanor, viktkontroll och mer motion, men även farmakologisk behandling i form av perorala läkemedel kan komma ifråga.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som kräver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med så få komplikationer som möjligt. Den här studien undersöker följsamheten till orala diabetesläkemedel bland patienter i åldern 70-79 år. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likställt det med mängd uthämtat läkemedel i förhållande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet är att med hjälp av det nya nationella läkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven på receptet har bättre följsamhet än de som inte har det. Materialet till studien kommer från data som registrerats på apoteken i Sverige.